Min coola mormor

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Alltså, jag har världens coolaste mormor. För ett år sedan hoppade min kusin fallskärm och då sa mormor att det där ville hon också göra! Sagt och gjort, vi gav henne helt enkelt pengar till ett fallskärmshopp när hon sedan fyllde 70. I lördags var det då dags. Mormor skulle hoppa fallskärm. Här har hon fått på sig munderingen.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi såg några hoppa medan vi väntade och sen kom planet ner för att hämta upp gänget som skulle hoppa. Vi andra var nog nervösare än vad mormor var, vi sa saker som ”detta skulle jag aldrig göra”, ”t.o.m. planet är ju läskigt att åka i” och ”jag är för höjdrädd”.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Men mormor bara gjorde det. Här på väg in i planet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi ställde oss och väntade på att få se dem komma glidande i skyn, vilket resulterade i total nackspärr för allihop utom för mina bröder som var smarta nog att bara lägga sig ner på rygg i gräset.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Så fick vi syn på dem!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
De kom närmare och närmare och vi började kunna urskilja färgerna på skärmarna.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Så såg vi mormors skärm: gul, blå, vit och grå.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Tänk, där svävar min mormor. Min mormor är alltså modigare och coolare än vad jag är.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Hon satte landningen perfekt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
En mycket nöjd mormor efter ett hopp från 4000 meters höjd.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Efteråt stod hela gänget runt om och bara var imponerade. Tänk att nån måste hoppa fallskärm för att släkten ska se till att ses. Vems tur är det nästa gång…?

Midnattsloppet

Så vi gjorde det igen, jag och Adam. Vi sprang Midnattsloppet igår. Men i år var även David med. Jag var tre minuter snabbare år än förra året. Så gött att slå sina egna rekord. Jag sprang in på 1h och 3min. De andra två var 20minuter snabbare än mig…

20130825-111142.jpg
Såhär snygga var vi efter målgång!

Nu får vi väl börja ladda för nästa år, för som Adam sa: ”det är en tradition nu, Elin”.

Kalas

Jag fyllde år i fredags och min yngste bror veckan innan så vi hade gemensamt kalas ihop i helgen.
Det var trädgårdsfest för släkten. Vi hade ställt ut en massa stolar och serverade kôrv med bröd. Det var gôtt! (Är man i Västergötland så är man, då äter man kôrv, inte korv, och det är gôtt, inte gott.)
Serveringsbordet. Man fick ta det man ville ha i handen och sen gå och sätta sig nånstanns.
Fordonen spanades såklart in, speciellt min kusins nyinköpta bubbla. Den var populär, vilket en kan förstå!
Till efterrätt var det kaffe och daimglass, för vem tackar nej till det?

Livet på landet

Vi besökte mina föräldrar i helgen, de bor såhär. Med en fin röd lada på gården.
Med får i hagen som hälsar på en så fort man går förbi.
Med röda små stugor lite överallt.
Med en helt underbar Dus som slänger sig på rygg för att bli klappad på magen.
Han får såklart som han vill.
Vi åt mat ute mellan äppelträden.
Emanuel flög.
Livet på landet är gött.