Så vi gjorde det igen, jag och Adam. Vi sprang Midnattsloppet igår. Men i år var även David med. Jag var tre minuter snabbare år än förra året. Så gött att slå sina egna rekord. Jag sprang in på 1h och 3min. De andra två var 20minuter snabbare än mig…
Såhär snygga var vi efter målgång!
Nu får vi väl börja ladda för nästa år, för som Adam sa: ”det är en tradition nu, Elin”.
Woho! Gött!!!
Jag saknade dig i startfållan! Astråkigt att stå där själv…
Som Marianne säger: En gång är ingen gång, två gånger en vana! Bra jobbat!
Och tre gånger är en tradition!