Ikväll har jag pysslat lite. Detta var vad jag hade att jobba med.
Detta var mitt sällskap, måste ju ha stämningen på topp.
En massa håltagande med en köttermometer och pillande med nejlikor senare såg det ut såhär.
Jag hade även köpt lite rött sammetssnöre. Att det blev just sammetssnöre berodde inte på att jag helt plötsligt älskar sammet utan på att det var det enda röda snöret i den bredden som fanns. Men det blev rätt bra ändå. Alltså jag har inget emot sammetssnören, det kändes bara konstigt?
Så nu doftar det ljuvligt i dörren in till vardagsrummet . Jag frågar David hela tiden om han luktar när han går förbi och att han inte får glömma att lukta. Det är nu officiellt, jag har nu blivit min egen mor.
Helt sant! Vad händer?!
Jag för arvet vidare…
Svårare än så behöver det ju inte vara. Ledde dock till en hel del fniss här igår.
Ne precis