När vi var hos mamma och pappa förra helgen så hälsade vi på alla djur, minst en gång varje dag för en får ju inte va otrevlig. David tog med sig kameran och tog några fina kort.
Albert, Beata, jag och Hjördis som skymtar där bakom (jag vet att det är Hjördis för hon är den kramgoaste av dem alla).
Svensk lantidyll.
Sus var såklart också med.
Fåren är så sällskapssjuka, de kommer springande när de ser mig och bräker åt mig när jag går. Så gosigt!
Foto David Engerberg
Foto David Engerberg
Jag och en av tre gulliga kattungar som nu finns på Nabben önskar er en riktigt glad midsommar!
Pappa hälsar att ni får hojta till om ni vill ha en kattunge (eller två) att ta hand om till hösten, först till kvarn…
I Norge är en inte ledig på midsommar men jag och David har tagit ledigt för vi ska nämligen på bröllop imorgon! Vi ska ta bilen till Bovallstrand i Bohuslän över dagen och fira att Jakob och Lina har hittat varandra. Efter festligheterna kommer vi ta bilen tillbaka till Oslo igen för på lördags ska vi på 150-årsfest på DNV (David jobb). Så detta kommer bli en kalashelg!
Här är en bild från förra helgen, jag ❤ får.
Foto David Engerberg
Fåren och lammen har ni träffat förut.
Men ni har väl inte fått se rackarna som är ansvariga för de här äggen? De värper alltså vita och gröna ägg damerna på Nabben.
Här är de. Berta i vitt och Agda bredvid. Det är Agda som värper de gröna äggen.
Riktigt härligt att kunna gå ut i hönshuset och se om det finns några ägg.
Sen har vi ju baggarna också! Här står Gottfrid…
…och här är Tyko. Nyfikna båda två. En får inte glömma och hälsa på dem inte.
Då var vi tillbaka i påskhelgen igen. Jag har lite bilder kvar från den helgen som jag vill visa. Här från när jag, mamma och Iris tog en promenad ner till sjön.
När en går ner till sjön från mina föräldrar så går en genom skogen och sen öppnar det upp sig (snyggt gjort pappa) och sjön skymtar fram.
Älskar vatten, speciellt sjöar. För det är så rofullt.
Iris hade ju följt med hela vägen ner och medan vi satt vid vattenkanten utforskade hon omgivningen. Men när vi en stund senare skulle gå upp igen så ropade vi bara på henne och så kom hon som en pil.
Fin gammal stenmur.
Iris var helt slut efteråt, ni ser ju hur hon står och andas med öppen mun. Lilla gumman.
elinsara.com 