Klockan är inte ens 20.00 och jag sitter i soffan och funderar på när jag kan gå och lägga mig. För idag är en trött dag. Redan igårkväll var jag trött och på väg att lägga mig klockan 21.30, men precis då vaknade Ilse med ett skrik och sen var vi igång till midnatt. Det var precis efter det jag fick nattens bästa sammanhängande sömn: nästan två timmar sovandes på golvet i Ilses golv. Men efter en natt där jag knappt fått sova och sen en jobbdag på det, att då komma hem vid 16-tiden och mötas av mamammamamammamamamma och sen få hänga i parken med den här:

Då kan jag ändå inte låta bli att le.