Idag har jag varit mamma i en vecka. 

Tiden har gått så fort samtidigt som det är en evighet sen hon inte fanns. Min kropp mår bättre för var dag men magen är himla skum alltså, jag kan liksom känns hur tarmar (och/eller inälvor) rör sig där inne ibland, de har liksom inte hittat tillbaka till sina platser. Och magmusklerna verkar ju ha försvunnit helt, fast det har jag läst om innan att det tar ett par månader för dem att fixas till. 

Det känns enklare för vad dag som går och vi har fått in amningstekniken bra nu. Inatt sov hon dessutom hela natten med undantag för två matpauser, redig tös. 

Att hon sen är så söt att vi kan stirra oss blinda, det säger vi helt opartiskt… Kan fortfarande knappt fatta att just vi fick denna goding ❤️