Min symaskin

Så var det då dags för mig att inviga min symaskin som jag fick i födelsedagspresent. Jag hade faktiskt önskat mig en även om jag typ aldrig sytt (mamma fick mig dock att som 15-åring sy en morgonrock bara för att jag någon gång skulle ha gjort det) och alltid valde träslöjd. Men jag tyckte att det var större chans att jag faktiskt sydde om jag har en symaskin än om jag inte har en, så sagt och gjort, jag önskade mig en och fick en.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Jag fick en begagnad Husqvarna. Av den anledningen att mamma har en likadan så om jag får problem så kan hon hjälpa mig. Jag tror jag ringde henne fyra gånger idag, en gång för att först berätta att jag tänkte sy, sen tre gånger för att i tur och ordning fråga om hur man spolade tråd till spolen, vart backen sitter och till sist hur mycket undertråden syns om man har en annan färg på den. Jag var nöjd med svaren jag fick, tack mamma!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det jag skulle använda symaskinen till var att sy fast en massa märken på min lägerbålsfilt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det var visst ett tag sen jag gjorde det sist, 2006 närmare bestämt. Sen dess har jag varit på läger, kämpalek och vinterting typ varje år så det blev några märken. I en massa olika färger så jag fick byta tråd typ hela tiden.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Men jag kan!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Slutresultatet. Lite fler märken på än bilden lite längre upp. Nu är jag redo för läger!

Nya skor

20130709-195316.jpg
I helgen köpte jag nya löparskor. De gamla kändes inte goa längre så det var dags. Nu hoppas jag på att bli mycket snabbare i spåren…

20130709-195630.jpg
Försäljaren sa att jag skulle gå in dem innan jag började springa i dem. Så lydig som jag är så tog jag och David en promenad vid havet nu ikväll. Fantastiskt fint (som vanligt).

Det långa inlägget om vägen upp till Nordens topp.

Här kommer ett låååångt inlägg som ni alla har väntat på! 29 bilder från vår vandring till Galdhøpiggens topp, och då har jag ändå sållat! Kolla och njut.
Redo för att börja gå. I mina scoutkläder så kände jag mig riktigt hemma!
Vi gick från Spiterstulen, där vi hade sovit natten innan, mot Galdhøpiggen.
Där nere i bakgrunden syns Spiterstulen.
Jag och Emil hälsade på fåren som hade det gött där på fjället.
Kan man ha det så mycket finare som får? Tror de här mådde asbra här! Skulle jag gjort i alla fall…
Efter ett tag övergick stigen mot det här. Sten.
David beundrar utsikten.
Och vilken utsikt sen!
Jag kom ihåg att bara titta och njuta, helt underbart!
Sen (efter en bra stund) såg vi toppen. Det är den lilla lilla byggnaden som syns långst upp, mitt i bilden. Till vänster om den topp som ser högst ut härifrån.
Mössa och vantar kom fram när vi närmade oss toppen. När stenvägen hade övergått till snö.
Det är bara så fantastiskt vackert!
Så varvar vi snön med lite stenklättring, inte konstigt att jag haft ont i benen efteråt.
Vi närmade oss toppen.
Och sen var vi där! Lite mer än fyra timmar tog det upp. Här studerar jag en sorts karta/pekare som visade vad de andra topparna runt om hette och höjd på dem. I bakgrunden ser ni toppstugan där de hade en kiosk. Tänk att jobba där…
Så njuter vi lite av utsikten igen.
Sen var det bara att börja traska ner igen.
David var också med, såklart.
Men nästa gång tror jag att jag hellre vandrar i dalen där nere.
En liten lätt promenad längs med vattnet istället.
När vi kom nedåt igen började jag njuta av att det var grönt och fint igen. Skönt att ha olika årstider bara ett par timmars promenad ifrån varandra.
Norska turistföreningen har märkt ut vandringslederna med röda T:n målade på stenar men jämna mellanrum. När man kommit fram till en så ser man nästa. Bara att följa.
Ju längre dagen gick, desto mer sprack det upp. Tror vi hade perfekt väder. Inte för mycket brännande sol men ändå lite. Jag är nöjd.
Enkel väg var sträckan 7km med en höjdskillnad på ca 1400meter. Det tog precis över åtta timmar för oss.
Fjällbäck.
Så var vi tillbaka där vi började igen.

Vatten

Mina ben känner fortfarande av att jag gick lite mer än vanligt i söndags så tog jag en promenad innan för att sträcka ut dem lite. Det var rätt gött faktiskt!
En annan sak som är rätt gött är att kunna fylla på sin vattenflaska i en bäck bara sådär. En fjällbäck. Det godaste vattnet, lätt!