Ensamma hemma 

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERASåhär fin var Ilse häromdagen i kläder hon fått från sin mormor och morfar

Idag är det helt plöstligt februari, vart tog januari vägen? Eller första halvan av januari gick fruktansvärt långsamt men sen kom gullungen ovan och sen dess har dagarna bara svischat förbi. Idag är det inte bara februari utan även första dagen som jag och Ilse är ensamma hemma, för imorse gick David till jobbet igen. Det känns konstigt och tråkigt men vi kommer nog in i detta snart. Nu är jag liksom mammaledig på riktigt! 

Paket i postboxen

P1280003.jpgNär vi kollade brevlådan i veckan så låg det ett paket där, så himla spännande! Det var från min kusin Sofia som hade stickat den här fina tröjan, jag blev verkligen så glad! Tack Sofia! De gulliga figurerna låg också i paketet, vi visade dem för Ilse som såg ut som hon inte visste om hon skulle skratta eller gråta… Vi får nog ge henne en vecka till eller två sen kommer hon nog tycka de är roliga.

Sen har vi fått ett till paket i brevlådan men det har jag inte hunnit fota än (bilden ovan fotade jag i förrgår men hade tid först nu att blogga om det…) så det får ni se en annan gång. För det är verkligen helt sjukt hur ”inte göra något men ha hand om en bebis” tar tid, jag tog t ex fram ett korsord i förmiddags men har inte hunnit börja med det än… Och nu är det kväll så det kanske blir tid för det imorn istället…

En vecka

Idag har jag varit mamma i en vecka. 

Tiden har gått så fort samtidigt som det är en evighet sen hon inte fanns. Min kropp mår bättre för var dag men magen är himla skum alltså, jag kan liksom känns hur tarmar (och/eller inälvor) rör sig där inne ibland, de har liksom inte hittat tillbaka till sina platser. Och magmusklerna verkar ju ha försvunnit helt, fast det har jag läst om innan att det tar ett par månader för dem att fixas till. 

Det känns enklare för vad dag som går och vi har fått in amningstekniken bra nu. Inatt sov hon dessutom hela natten med undantag för två matpauser, redig tös. 

Att hon sen är så söt att vi kan stirra oss blinda, det säger vi helt opartiskt… Kan fortfarande knappt fatta att just vi fick denna goding ❤️

En första promenad

Dagarna går just nu så fort men ändå inte, jag skulle inte kunna säga vad vi egentligen gör men ändå har jag ingen tid över. Eller vi ammar, byter blöja, försöker få henne att sova och hinner knappt med att själva göra något men det känns som det blir enklare för var dag så det är ju skönt. En sak har vi dock gjort sen vi kom hem: vi gick en promenad i förrgår i det fantastiska vädret. Ilse provåkte barnvagnen för första gången och hon klagade inte en enda gång, känns bra.

DSC_7614.jpgKlara för en dos dagsljus.

DSC_7616.jpgIlse var gött inbäddad och blev bara lite kall om näsan och kinderna men blev fort varm igen när vi kom hem. Vi hade -6 grader då för er som undrar men nu när det är kallare än -10 så stannar vi inne.

160121.jpgSom jag aldrig gjort annat.

DSC_7628DSC_7623DSC_7624DSC_7625160121_2.jpgDet var, och är, så himla vackert ute så det är inte sant. Vintern när den är som allra bäst ❄️❤️

 

Välkommen Ilse!

Vi sträcker händerna mot skyn och jublar för nu är hon äntligen här hos oss! Tänk att det var en liten Ilse som legat därinne i magen och växt till sig. Nu är hon fyra dagar gammal och allt kretsar kring henne, vår lilla sötis. 

Och såhär söt var hon igår när vi packade in henne inför hemfärd. För hon föddes verkligen till en fantastisk fin och kall vintervärld och vi ville ju inte att hon skulle frysa.